Tal

De svenska historiedagarna – Mottagning på stadshuset

De svenska historiedagarna – Mottagning på stadshuset

Mina damer och herrar,

Varmt välkommen till Helsingfors stadshus! Det är fint – och hög tid – att Svenska historiedagarna äntligen arrangeras i Helsingfors, vars uppkomst är ett av de allra bästa resultaten av svensk-finskt samarbete. Åtminstone tycker vi så här i Helsingfors.

Av alla världens länder är det Sverige som står Finland allra närmast. ”Om Sverige inte fanns borde det uppfinnas”, sägs det i en publikation av Finlands utrikesministerium.

Bakom påståendet finns en analys av Finlands och Sveriges relationer på känslonivå. Utan de samhälleliga stöttepelare som skapades under den svenska tiden, skulle Finland knappast ha uppnått sin autonoma ställning under det ryska tsarväldet, och senare utvecklats till en del av den nordiska gemenskapen. Våra samhälleliga grundpelare härstammar från den gemensamma tiden med Sverige: förvaltningsmodellen, rättstraditionen, religionen och offentlighetsprincipen, för att nämna några exempel.

Trots att stadshusets festsal, där vi alltså nu befinner oss, härstammar från ryska tiden, är vår gemensamma historia närvarande genom den fina kristallkronan, som enligt våra historiskt sakkunniga är en gåva från Stockholms stad. Den som burit hit den har förhoppningsvis premierats med St Eriksmedaljen.

Stadens vapen ovanför scenen har sitt ursprung i ett sigill från 1639 och påminner oss om drottning Kristinas beslut att  flytta staden från Vanda ås mynning till nuvarande centrum. Finländarna har alltid uppskattat kungligheter, särskilt när kungahusen finansieras från någon annans statsbudget. Trots att vi inte längre utgör samma rike får vi ändå följa med de svenska kungligheternas liv, och får även ta emot besök då och då. När jag inledde mitt arbete som Helsingfors första borgmästare hade jag som första tjänsteåliggande att vara värd för alla nordiska kungligheter och statsöverhuvuden här i festsalen under en lunch med anledning av Finlands självständighetsjubileum 2017.

För några veckor sedan avtäcktes ett nytt offentligt konstverk i Helsingfors hjärta, vid Svenska Teatern. Eva Langes konstverk TRO HOPP KÄRLEK gör oss påminda om den ödesgemenskap som finns mellan Sverige och Finland; två länder, med gemensam historia och starkt sammanflätad framtid. I konstverket ingår även en multimedial sammanställning av viktiga etapper i vår historia som särskilt tänkts vara till glädje och nytta i skolors historieundervisning. Ett motsvarande verk (ÅR TAL) som planerats av Marja Kanervo avtäcktes tidigare i Stockholm på Engelbrektsplan. Målet har varit att skapa två centralt belägna, bestående, offentliga konstverk för att uppmärksamma de starka banden som finns kvar mellan länderna – något som saknats hittills.

På det hela taget finns det knappast två så liknande självständiga stater som Finland och Sverige någon annanstans i världen. Det gläder mig att Stockholm och Helsingfors som huvudstäder har starka band även i det dagsaktuella samarbetet. Benchmarking inom olika områden utgör kanske det viktigaste utbytet mellan städerna; vardagliga frågor om snöröjning, gatuarbeten, internationell marknadsföring, problem med inomhusluften, klimatarbete, trygghet och utanförskap – ofta sådant som är mycket konkret, vilket också kännetecknar städernas uppgift överlag.

Likartade samhälleliga värden samt den demokratiska synen på stat och medborgare har skapat den nordiska värdegemenskapen, som innebär en likartad livsfilosofi, ett likartat tankesätt, och som i sig egentligen utgör ett gemensamt språk.

Vi lever i en tid där städernas betydelse växer överallt i världen. Vår styrka – och det gäller alldeles särskilt de nordiska städerna – är det direkta gränssnittet till medborgarna och gräsrotsnivån samt de verktyg vi förfogar över för att främja människors välfärd, bekämpa utanförskap och lösa globala problem. Jag är därför  övertygad om att när de svenska historiedagarna följande gång arrangeras i Helsingfors kommer banden mellan Sverige och Finland och deras huvudstäder att ytterligare ha stärkts.

Personliga kontakter och nätverk är det som för samarbetet vidare och därför är det viktigt att få träffas konkret och regelbundet. Så som ikväll. Varmt välkommen!

Kuva: Kimmo Brandt